Jag laddade med chips och satte mig framför TVn för att kolla på
melodifestivalen. Oliver låg bredvid. Min älskade Oliver.
Iaf, så när första låten satte igång. Det var E-type och the Poodles,
så kände jag att de hade försökt vara så häftiga och koola så
det blev ju bara... barnsligt. En riktig bolibompa-låt!
Sen kom den andra låten igång. Och det visar sig vara ännu värre!
Ett gäng tjejer som hade satt på sig kläder så de skulle se tuffa ut
och sen så sjunger dom en så töntig låt?! Det var liksom en låt
som lät att vara gjord i skolan.. Hemskt att sånna låtar ska kunna vara
med i melodifestivalen.
Tredje låten, Velvet, om jag inte minns fel var ganska bra! Det är sånna
låtar som platsar i melodifestivalen. Så kommer den femma! Illa!
Den bästa låten var Visst finns mirakel. Visst, sångaren var ju inte den
bästa, men texten. Det var som om jag skulle kunna sjunga den till
Oliver. Efter allt. Jag fällde allt en tår, min lipsill.
Jag vill inte ens prata om Christer Sjögrens I Love Europe för det var ju
bara för .. töntigt. Jag skäms ihjäl ifall den vinner hela melodifestivalen iår
och får presentera Sverige.

Så, ja, jag är väldigt besviken på årets melodifestival så här långt.

Men men. Ny vecka, nya tag. Efter denna helgen förändras nog mycket i mitt huvud.
Allt som var stort, har blivit så jävla litet. Allt som betyder är alla nära. Vännerna, familjen, Oliver.

I denna korta vecka (är ju ledig på fredag!) ska jag träffa Emelie och Alva och sen så ska jag leka med Alicia :)
På torsdag är det ju också Valetin-dagen. Mysigt värre! Mer kärlek åt folket!

Chattar i detta nu med mitt kusin-barn som jag inte snackat med på jättelänge! Kul! :)
Ska nog dra mig ur nu för att ta ett dopp i tunnan...